Historia

Gilleverksamheten uppstod genom en önskan att hjälpa

Om någon så vet scouterna att de är med i en verksamhet som är större än livet. Robert Baden-Powell grundade scoutrörelsen år 1907 som en fostringsorganisation där varje pojke hade möjlighet att växa till man utan att hans bakgrund verkade på utvecklingen.

Basen till scoutverksamheten består av patrullen, gruppen, där barn och ungdomar i samma ålder gemensamt verkar enligt ett bestämt program. Inom scoutingen verkar man ännu också i grupper, fastän gruppernas namn varierar. Det uppstår vänskapsband inom scoutingen som håller livet ut.

Den finska gilleverksamheten föddes också på basen av scoutingens principer. Det första gillet grundades i Helsingfors år 1940. Efter det tunga vinterkriget ville vuxna scouter verka tillsammans och hjälpa sina närmaste.

År 1950 i samband med Finlands scoutrörelses 40-årsjubileum föddes tanken på en nationell gilleverksamhet. Finlands Flickscoutorganisation var aktiv och grundade en arbetsgrupp bestående av fyra personer som skulle förbereda scoutverksamhet för vuxna. Man ville också ha männen med. Kvinnorna och männen ville verka tillsammans och gilleverksamheten kördes också igång av dåtidens spetsnamn inom scoutingen, Verneri Louhivuori och Helvi Sipilä.

Det riksomfattande samarbetsorganet för gilleverksamhetn Pyhän Yrjänän Kilta – St. Görans Gille grundades den 11 februari 1951. Till ordförande valdes Gunnar Floman och Kirsti Kantala. Huvudvikten för verksamheten var att föra scoutandan till arbetsplatser och samhället. I detta syfte påbörjades den 23 april 1952 en serie fosterländska fester. Man gjorde socialarbete tillgodo för invalider, blinda, åldringar, sjukhuspatienter och familjer som hamnat i svårigheter.

Finlands gilleorganisation var med bland grundarmedlemmarna när en internationell kontaktorganisation for olika länders gillen, International Fellowship of Former Scouts and Guides, grundades den 25 oktober 1953.

Den egna tidningen Kiltaviesti började utkomma år 1956. År 1962 ändrades namnet till Pyhä Yrjänä – S:t Göran. Tidningen är tvåspråkig och utkommer fyra gånger om året. Den egna flaggan spikades den 22 maj 1960 och standarden blev färdig 1975. År 1971 godkändes gilleförsäkran och -emblemet, då började man också använda benämningen gillescout.

År 1973 översatte man gillesången, som ursprungligen var norsk, till S:t Görans Scoutgillen i Finlands användning. ISGF:s logomärke finns på gillehalsduken som togs i bruk år 1987. Den festliga riksgillemästarens halskedja var första gången runt gillemästarens hals i Kemi snöslott i mars år 2000.

Gillevförsäkran

Jag vill minnas mitt scoutlöfte och strävar i mitt liv att verka enligt S:t Görans Scoutgillen i Finlands målsättning.

Valspråk

En gång scout – alltid scout.

S:t Görans Scoutgillen i Finlands riksgillemästare

Gunnar Floman 1951
Erkki Karvinen 1952
Verneri Louhivuori 1959
Per-Erik Törnroos 1965
Kirsti Kantala 1968
Saga Bäck 1972
Jouko K. Järviö 1978
Maija Tiirikainen 1982
Pär Lauren 1989
Atte Luoma 1993
Carita Backa 1997
Ilmo Pulkamo 2001
Pirjo Rintamäki 2009
Erik Holmberk 2013
Kari Takamaa 2017
Juha Kosonen 2019